Skulle prästen berätta om Gud dog?

Tänk er rubriken:

Påven meddelar: Gud dog igår!

Ganska fantasieggande, eller hur? Och vad skulle kyrkan göra sen?

Ersätt gärna ordet ”Kyrka” med valfri annan religiös institution som ni känner till.

Alla religiösa organisationer påstår sig ha en nära relation till den högre makten. Det budskap som man sprider påstås härröra från guden själv och beskriva det rätta sättet att leva. Av en tillfällighet är de religiösa ledarna särskilt lämpade att tolka budskapet och gudens vilja. Ofta påstår dom sig kunna belöna eller bestraffa den troende å gudens vägnar eller förvägra de ”otrogna” vissa privilegier. Det yttersta incitamentet är kontrollen över ”ett evigt liv”. Eller det är i alla fall vad man själva påstår.

Maktposition

Alla dessa påstådda krafter ger prästen/imamen/rabbin/etc en maktposition som inte baseras på personens egna meriter utan snarare på dennes nära kopplingar till ”den allsmäktige”. Ja, ingen direkt vänskap, utan genom kontakter inom en hierarki av allt mer inflytelserika personer. Genom att sprida ”den rätta läran” kan en enkel grabb jobba sig upp i denna hierarki och komma ”allt närmare Gud”. Då tänker jag inte på den spirituella delen av livet, utan högre upp i den maktsfär som religionerna bygger upp. Därmed får själasörjaren naturligtvis tillgång till privilegier och förmögenheter; församlingarna skall se till att deras representanter skall ha bästa möjliga villkor, så att dom kan förhandla med guden om allt det som folket behöver. Och då kan man ju inte gå klädd hur som helst, äta vad som helst eller bo som en annan fattig stackare.

Därför uppmanar alla religioner sina medlemar att ge tionde, ge i kollekten, betala för bikten o.s.v. Man får gärna testamentera en del av sin förmögenhet till sin religiösa organisation också. Bara då har man bästa förutsättningarna för ett bra liv efter döden.
Många religioner har till och med uppmuntrat att församlingsmedborgarna skall dö för sin religion eller för de mål som de mest upplysta pekat ut; att dö för tron är ett säkert sätt att komma till himmelen.

Döden

Så tänk er nu den dag då den högste religiöse ledaren som vanligt skall sätta sig i samtal med sin överordnade, ”den allsmäktige”. Många saker på agendan denna dag:
– Svälten i Afrika
– Dålig skörd i Kaukasus
– Stridigheter med konkurrerande religion i Asien
– någon liten pedofil-skandal i någon församling

Men guden dyker inte upp på utlovad tid. Den religiöse ledaren väntar och väntar, men ingen kommer. Till slut får han (för det är alltid en han) går för att leta efter den allsmäktige. Han finner den evige ledaren död; en tragisk olycka då denne skulle skapa ännu ett nytt universum genom en Big Bang. Något gick tydligen fruktansvärt fel!

Så vad gör man nu? Skall man gå tillbaka till de troende och berätta sanningen? Det är ju det man lärt ut att man skall göra!
Några nära förtrogna kan man väl i alla fall lätta på hjärtat till? Så den innersta kretsen blir informerad. Panik uppstår! Vad skall vi göra nu? Gud är ju död!

Om man berättar för allmänheten att guden faktiskt är död, vad händer då med den egna religionen? Hoppet om evigt liv är ju släckt!
Den konkurrerande religionen lovar fortfarande samma som tidigare. Kommer alla att gå över till dem nu?
Och om den egna religionen dör ut, vad skall då alla religiösa ledare göra? Dom har ju inga andra yrken!
Alla förmögenheter som kyrkan samlat på sig. Dessa tillhör ju formellt församlingarna, men förvaltas av de religiösa ledarna. Egentligen borde de ju fördelas bland församlingsborna, men det skulle innebära obehagliga nyheter för dem som idag kontrollerar förmögenhten.

Ja, vad tror ni att de högt uppsatta potentanterna skulle göra om dom visste att Gud var död? Eller om man kom på att han aldrig ens funnits?

Fundera på det ett tag ….